Det känns lite märkligt att starta en blogg om en by när media
just har släppt den tragiska nyheten att traktens sista viktiga näring varslar samtliga
anställda. Kanske finns det ett samband, men det som framför allt fick
igång mina tankar var liksom så många gånger tidigare, en skidtur. Tänker
aldrig så bra som när jag cyklar, går eller åker skidor.
Den här gången gick tankarna kring fascinationen över att en
ung vänlig själ ägnat sin fritid till att dra upp ett skidspår längs
elljusslingan i byn. Det är naturligtvis inte första gången det görs. Men det
är just sådana insatser som byn kommer att behöva även i framtiden och dessa
vill jag gärna vara med om att lyfta fram genom att skriva om dem här på
bloggen Kalfträsk.
Jag är absolut ingen Morgan Boman när det kommer till skrivande
eller någon Conny Lundström i fotografering. Men jag hoppas ändå på att kunna
bidra med något för Kalvträsk och dess framtid.
